Svenskarna tror att levnadsvillkor påverkar tillgången till hälso- och sjukvård
Bara tre av tio svenskar tror på lika tillgång till hälso- och sjukvård.
Bara tre av tio svenskar tror på lika tillgång till hälso- och sjukvård. Nyligen skrev IT Hälsa en artikel om vad svenskarna tror är de tre viktigaste anledningarna till detta med bakgrund av en undersökning Dedalus gjort med hjälp av YouGov. Vi har granskat resultaten närmare och presenterar här fler faktorer som svenskarna tror är viktiga skäl till den ojämlika tillgång till vård många upplever. Ökad digitalisering och smart användning av data kan dock förbättra situationen.
Under maj 2022 gjorde YouGov en undersökning för Dedalus där 1 008 svenska män och kvinnor i åldern 18–74 år intervjuades. Undersökningen handlar bland annat om huruvida svenskarna tycker att vi har en jämlik tillgång till hälsa och huruvida digitalisering kan förbättra situationen.
Resultatet från undersökningen är tydligt. Svenskarna är långt ifrån övertygade om att alla har lika tillgång till hälso- och sjukvård, och anledningarna är många.
Precis som nyhetssajten IT-Hälsa skriver menar man att ojämlikheten främst är relaterad till ålder, bostadsort och inkomst.
Vi har granskat resultaten närmare och presenterar här ytterligare faktorer som svenskarna tror är viktiga. Med få procentskillnader tror svenskarna att även etnicitet, kön och sysselsättning påverkar tillgången till jämlik hälso- och sjukvård.
Svenskarnas uppfattning rimmar inte med hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), där målet är att hela befolkningen ska ha en god hälsa och vård på lika villkor.
Vi på Dedalus menar att IT-infrastrukturen är en viktig del i att skapa en jämlik hälso- och sjukvård – digitalisering kan spara tid samt underlätta telemedicin och användning av mobila vårdenheter. Digitalisering är också avgörande för att patienter, fackgrupper och olika sektorer inom vården ska kunna dela information. När vi rapporterar in och delar data skapar vi bättre behandlingsunderlag och mer kunskap.
Vad kan vi göra med digitaliserade uppgifter?
- Ge bättre riskstratifiering
Vilka patienter löper ökad risk för akut sjukhusvård eller för att behöva läggas in igen? Genom analyser skulle särskilda informationskampanjer kunna lanseras, till exempel kurser för rökavvänjning och andra förebyggande åtgärder.
- Skapa ett målinriktat och personligt förebyggande arbete
Vilka patienter är benägna att utveckla sjukdomar på grund av sin livsstil? Hälsodata och den inlärning som kommer från stora datamängder kan göra det möjligt för oss att utveckla riskprofiler.
Lokala sjukhus/hälsocentraler kan sedan i samarbete med allmänläkare lansera initiativ för att förebygga att riskbeteenden utvecklas till sjukdom.
- Samordning av patientvård
Det krävs mycket av kroniskt sjuka och multisjuka för att de ska kunna navigera i sin egen hälsoresa. En patients vårdtid är ofta längre än på sjukhusvistelsen – därför måste kunskapen om patienten följa med hela vägen, från exempelvis primärvård till universitetssjukhus och rehabilitering.